Vem var Enki är den stora frågan många ställer sig?  Med tanke på alla egenskaper han tillskrivits och hur väl de överensstämmer med den Atlantiske prästen , kungen och guden Thoth som skrev the emerald tablets är jag lite inne på att han är densamme som Thoth. I sin mänskliga skepnad har han då vad jag antar ”Atlantiska drag ” med gröna ögon och guldfärgat hår, kanske med 25% tyngre & större skalle som återfinns där man tror de Atlantiska överlevarna finns som kungar i b la Peru och Egypten men även Malta.  I Meso-america berättas om guden Virococha  med sådant utseende med långt skägg som kom till dem bärandes en stav. Bilden nedan visar Jesus med skägg och herdestaven precis som Osiris bredvid i Egypten som många menar är samma gud med olika namn eftersom likheterna är stora mellan deras bedrifter.  Det verkar som att det kan vara samma gud bakom de många olika namnen på dem. Självklart varierar det på vilket språk  region och tid.  Att Jesus ar Enki, Ea  är många  inne på liksom att Enlil är bibelns Satan som dessutom inte gillar oss. Om han ar Yhve oxå eller om det faktiskt ar deras far An/Anu kanske är mindre viktigt att reda ut? Yhve var överhuvudtaget inte sarskilt snäll enligt bibelns uppg . Han och Satan går bort ändå. Det viktiga är att identifiera vem den riktiga Messias o Kristus ör. Är det Jesus eller är han med i konspirationen mot mänskligheten,  iscensatt av den mörka sidan som uppenbarligen hatar oss?  Märkligt är att Thoth redan nömner detta i sina ET.   Själv är jag dock väldigt nyfiken på Thoth som för grekerna är Hermes trimestos  och som enligt La Croix o Gerald Clarke  är Enkis son med Ereshkigal. Jag har förknippat honom med Enki själv,  Oannes för grekerna. Hermes har för grekerna symbolen av en häst. (Hermes+ Afrodite blev Hermafrodit)   Han red på den bevingade hästen Pegasussom ska vara Poseidons son.  Poseidon är ännu ett av Enkis namn, denne Gud av vattnet och jorden. Hans treudd ar oxå intressant. Tidigt i Babylonisk historia fanns en präst som hette Bel-re usu eller Berossuss – som betyder ”herren är min /deras herde” , vilket ju är precis samma uttryck vi har än idag. Det är troligt att Berossuss  oxå var ”Satammu ” = tempel-administratör / hög präst. Ett annat namn är Satan. Det nämns att han handskats med de första kungarna ochApkallu som var rådgivare (sage)  för dem. De var halv-gudar demi–urge och goda änglar som kunde skydda mot de onda. Avbildningar visar att de är en blandning mellan fisk och människa, sarskilt karpen som i Kina är näst intill helig och kan bli väldigt gammal. Ett fisk -skinn är draperat runt dem och de har fisk-stjärt. Berossuss berättar om fisk/hybrid-guden Oannes som en dag klev upp ur havet och talade till människorna, i en tid då det fanns många hybrider på jorden, varav en del var monster. Oannes berättade om det viktiga samt om stjärnorna och förkunnade lagar hur vi skulle leva mm och sedan begav han sig tillbaka men lovade återkomma.Vi ser idag stora likheter med påvens mössa och kappa. Överhuvudtaget är symboliken i våra religioner inte särskilt förändrad, man är snarare förundrad att allt bygger på det gamla. Är det Babylons präster som styr oss fortfarande under täckmantel? (Se videon nedan) Den stora frågan är om det är de goda eller onda prästerna? I Egypten finns en klar anledning att misstro att prästerma var goda när Akhenanten gjorde uppror mot dem och förbjöd dem? Likaså i Babylon när de offrade barn över öppen eld precis som seden var från Kaanans folk och semiterna. Israel var ett av de värsta länderna när det gällde denna sed eller rätt och slätt Satans-dyrkan. Att den fick fäste i mellanöstern är utom tvivel. Det finns fortfarande Baal/Moloch-dyrkare bland folke. Den stora frågan är ju om religionerna kidnappats för att utföra Satans- dyrkan under cover för att legitimera våld, barbariskt beetende och mord? En Gud som begär att man ska råna, våldta och mörda är ingen Gud utan den andre som utger sig för att vara det. Det är ju trots allt han speciella talang att bedra som en ulv i fårakläder. I bibelns Book of Enoch och i Gilgamesh epososet nämns Apkallus, för Sumererna Ab Gal = Big fish. Gilgamesh är 2/3 gud och en jätte och Nefilim. Som bekant är Lucifer en av dessa Watchers som de oxå kallas, som gör upptor mot Gud som gör att han faller och tar många med sig. Han ska vara fast i Tartaurs (underjorden) nu, men det kan man ju undra? De var oxå odödliga. Intressant är om några av dessa gigantiska tempel i tex Egypten samt Petra mm ursprungligen var byggda av/för dessa jättar? Många av Oannes egenskaper är detsamma som Enkis.  De var totalt 14 Apkallus, varav sju fisk-hybrider och sju fågel. Vi ser dem överallt.  Enki kallar dem för sina präster.  I texterna  ”Enki and the world order” Enkis journey to Niburo och   A hymn to Asarluhi  nämns de flera gånger. Att undersöka 1. grekiska källor om Poseidon hans två fruar o hästen.  Nedan antyder att han nömns mer ön Zeus. Han var inte ursprungligen en havsgud utan mer ”jordbävningar” o underjorden då Minoiska palats  et på Kreta förstördes av det. (Minns oxå Vesuvio)  Demter o Persephine nömns nedan o jör verkar de balnda ihop det med myten om Medusa o Athena som förbannar henne för att Zeus våldtagit henne. Produkten ör den vita hästen som finns omnömnd i flera skrifter förknippade med ngn slgd apokalyps o dom.  It seems that the Arcadian myth is related with the first Greek speaking people who entered the region during the Bronze Age. (Linear B represents an archaic Greek dialect). Their religious beliefs were mixed with the beliefs of the indigenous population. It is possible that the Greeks did not bring with them other gods except Zeus, Eos, and the Dioskouroi. The horse (numina) was related with the liquid element, and with the underworld. Poseidon appears as a beast (horse), which is the river spirit of the underworld, as it usually happens in northern-European folklore, and not unusually in Greece.[23][24] Poseidon “Wanax”, is the male companion (paredros) of the goddess of nature. In the relative Minoan myth, Pasiphaë is mating with the white bull, and she bears the hybrid creature Minotaur.[25] The Bull was the old pre-Olympian Poseidon.[26] The goddess of nature and her paredros survived in the Eleusinian cult, where the following words were uttered : ” Mighty Potnia bore a strong son”[27] In the heavily sea-dependent Mycenaean culture, there is not sufficient evidence that Poseidon was connected with the sea. We do not know if ”Posedeia” was a sea-goddess. Homer and Hesiod suggest that Poseidon became lord of the sea following the defeat of his father Kronos, when the world was divided by lot among his three sons; Zeus was given the sky, Hades the underworld, and Poseidon the sea, with the Earth and Mount Olympus belonging to all three.[2][28] Given Poseidon’s connection with horses as well as the sea, and the landlocked situation of the likely Indo-European homeland, Nobuo Komita has proposed that Poseidon was originally an aristocratic Indo-European horse-god who was then assimilated to Near Eastern aquatic deities when the basis of the Greek livelihood shifted from the land to the sea, or a god of fresh waters who was assigned a secondary role as god of the sea, where he overwhelmed the original Aegean sea deities such as Proteus and Nereus.[29] Conversely, Walter Burkert suggests that the Hellene cult worship of Poseidon as a horse god may be connected to the introduction of the horse and war-chariot from Anatolia to Greece around 1600 BC.[2] Läs mer på https://en.m.wikipedia.org/wiki/Poseidon 2. Referensen om  Oannes  Den visar https://en.m.wikipedia.org/wiki/Apkallu Uanna (Oannes) or Adapa ? See also: Adapa The first of these legendary fish-man sages is known as Oan/Oannes (Sumerian) or Uanna/U-An (Akkadian); on a few cuneiform inscriptions this first sage has ”adapa” appended to his name.[12][13] Borger notes, however, that it is difficult to believe that the half-man half-fish ”Adapa” is the same as the fisherman of the Adapa myth, the son of the god Ea.[12][14] A potential solution was given by W.G. Lambert (Lambert 1959, p.64, note 72) — evidence that ”adapa” was also used as an appellative meaning ”wise”.[12] (Kvanvig 2011) considers the case for Adapa being one of or a name of one of the Apkallu. They note that while some texts contain plays on words between the terms ’adapa’ and ’uan’ and posit that ’adapa’ may be an epithet, though in the Adapa myth itself it is likely a proper name. In terms of the name of the first Apkallu they consider that both terms ’adapa’ (”wise”) and ’ummanu’ (”craftsman”) together form the whole proper name. Additionally, they note closer similarities between the 7th Apkallu Utuabzu, who is said to have ascended to heaven (in the Bit Meseri), and the myth of Adapa who also visited heaven. Both Adapa and the Apkallu have legends that place them halfway between the world of men and gods; but additionally just as Oannes in the Greek version passes all the knowledge of civilization to people, so Adapa is described as having been ”[made] perfect with broad understanding to reveal the plans of the land.” However, despite some clear parallels between Adapa stories and both the first and last Apkallu, Kvanvig finally notes that the name used for the first Apkallu is given in both Berossus, and in the Uruk King list — that is Uan.[15] Att undersöka : http://kingdavidcodex.blogspot.com/2015/03/enki-enlil-original-sibling-rivalry.html